Hi-Fi

Det är mycket med musik och ljud och det där. Kanske har framgått att jag köper en del skivor. Och inte nog med det, jag lyssnar på dem också. Fast jag har aldrig haft något större intresse för apparater. De ska fungera och de ska vara bra, det räcker för mig.

Steroepaketet från Philips köpte jag på Radar i Växjö någon gång runt nittiotre. Antar att ljudet skulle kunna vara bättre. Ena baselementet har definitivt sett bättre dagar. Och luckan där skivan stoppas in, så att säga, har börjat bete sig och öppnas inte alltid trots att det trycks på "open". Begav mig till, eller, så var det inte riktigt, jag passerade Hi-Fi klubben och fick ett infall.

En äkta audiofil, som lyssnar på tråkig musik, till exempel Toto, skulle säkert inte imponeras det minsta, men jag lånar hem - lånar - ett par B&W . Och det är inte de allra minsta och det ska vara någon sorts kvalitet och made in England och stora ambitioner och så där. Fast jag vet inte...

Nu står de här i öronhöjd och - låter. Tror inte det blev så mycket bättre. Blir till att lämna tillbaka igen, kanske. Vad som behövs någon gång framöver är väl en större investering i en helt ny anläggning. Fjorton år är bra jobbat. Eller? Herregud, jag vet inte vad jag pratar om. Hjälp!