Smakfullt

Det är sammanfattningarnas tid. Både här och där presenteras det listor över årets bästa skivor. I går var det SVT:s Musikbyrån som lanserade sin. Smaken är som baken och hela den biten och svårt att ha någon riktig överblick över allt som kommit om man inte har det som jobb att lyssna på skivor. Om man ens kan ha det då?

Brukar i alla fall vara en bra grej så här års att kolla med någon hyffsat pålitlig källa vad man missat och vad som kan vara värt att kolla upp. Kan konstatera att ett par skivor jag införskaffat dyker upp på listorna, Håkan Hellströms "Ett kolikbarns bekännelser" och Robyns självbetitlade platta. En annan som ständigt dyker upp i toppen är Antony and the Johnsons "I am a bird now". Den har jag precis laddat ned, har inte ens lyssnat igenom hela. Verkar vara vackert med mycket smärta, men sjunger inte den där transfiguren aningen påfrestande? precis som Håkan Hellström påpekade i Musikbyrån.

Utan att hört dem kan man konstatera att M.I.A, Jenny Wilson, The Magic Numbers och Death Cab for Cutie är artister som dyker upp på de där listorna. Själv är jag just nu mest inne på Babyshambles och Arctic Monkeys. De sistnämnda har ju inte släppt någon skiva än, annars kanske de hade varit aktuella. Nästa år blir deras? Eller så försvinner de lika snabbt som de dök upp.

Kostar det så smakar det. Fredag i soffan och jag smäller i mig en hel burk av Ben & Jerry´s New York Super Fudge Chunk. En härligt mastig chokladsmak och bitar av mörk och vit choklad, pekannötter, valnötter och sötmandlar och vi snackar verkligen riktiga rejäla bitar. Kanske lite överdrivet att dra i sig en hel burk. Min ursäkt är att jag inte har någon frys. Kan ju inte slänga finglass.

Försökte starta dagen något nyttigare genom att äta en blodgrapefrukt. Det blir en tragikomisk scen. De tända ljusen sprakar när saften sprutar och jag får ta av mig i bar överkropp. Efteråt ser matplatsen ut som om det fanns småbarn i hushållet som just börjat med bestickträning. Tur att jag inhandlade rengöringsmedel i går.

I dag återser jag "Orestien" på Teater Tribunalen, som jag var regiassistent för. Sista föreställningen och jag har inte sett den sedan premiären. Inte alltid man har sex timmar över.