Studioskräck!

Jag har tagit på Nicke Anderssons gitarr. Ollade den inte, för jag gillar honom, till skillnad från Robert Wells piano, som vi använde i söndags. Har varit i studion idag och lagt sång. Svårt det där. Och innan effekter är pålagda och det är mixat är det svårt att uttala sig om slutresultatet.

I alla fall. Nicke Andersson från Hellacopters håller till i samma studio och spelar death-metal. Vilken bredd och vilket musikkunnande den killen har. Kan göra såväl partyrock som soul och death med gott resultat.

Och det där med death-metal. Inget jag är något fan av direkt. Man kan ju tro att de är helt tokiga. Men man ska inte ta det så allvarligt. Snarare med samma inställning som man ser en b-skräckis.