Jag är inte bitter. Det är mina sånger.

På väg ner i tunnelbanan möter jag en vän jag inte sett på länge. En kille i gänget han har sällskap med frågar - var det inte du som satt på det där kaféet och sjöng så bittra sånger?

Får skaffa mig ett långt förhållande, igen. Kan inte hålla på att göra "skilsmässoplattan" varje gång. Fast den här gången blir det det - också.

För övrigt händer det att jag gör en del mål inomhus.