Like a Rolling Stone

Även om Seattle leder efter första kvarten blir det aldrig riktigt spännande. Pittsburgh vinner Super Bowl XL och jag antar att det var välförtjänt även om det var en del tveksamma domslut. Seahawks drabbades av lite väl många "penalties" och Steelers fick en omdiskuterad "touchdown" godkänd.

Rolling Stones spelar slarvigt och oinspirerat i pausen (Start med up, Rough Justice och Satisfaction). Och i den förinspelade intervjun med Mick Jagger där intervjuaren vill haussa upp det hela och undrar om det här är något de drömt om och velat göra länge svarar Jagger - Nej!

Trots allt en trevlig tradition vi skapat oss. Ät fett och socker tills du spyr och det är inga problem att hålla sig vaken. Ögonen står rakt ut efter intagande av chips, pizza, root-beer, coca-cola, choklad och Baby Ruth-bars. Amerikanskt så att det förslår. Precis som efter förra årets match är det inte utan att man längtar dit. Till yta, glitter och överdrivna känslor.


Överdrivna känslor har det sannerligen också blivit i kölvattnet på teckningarna i Jyllands-Posten. Vad är det som händer? Jag behöver knappast gå igenom alla sidor av det myntet här. Den som är intresserad kan öppna valfri tidning och läsa minst fyra uppslag. Snacka om snöboll som kommit rejält i rullning. Bilderna publicerades i september (!). Vid jul träffade jag skåningar och danskar och de undrade om nyheten om bilderna nått Stockholm och stockholmstidningarna. Det var inget jag kände till. Nu har den nått både Stockholm och världen. Och Gud - förlåt - vet hur det ska sluta.

Själv tycker jag det var dumt och inte alls nödvändigt för yttrandefriheten att publicera bilderna. Samtidigt som våld inte kan vara acceptabelt och det för mig personligen är helt obegripligt hur något som rör religion kan väcka sådana oerhörda känslor. Fast det kanske handlar om mer än så. Som sagt, läs en tidning. Till exempel gårdagens krönika i AB av Jan Guillou.