Vansinne!

I går var jag för en kort stund nära ett sammanbrott. Kände hur jag verkligen inte hade kontroll på situationen. Pulsen var hög. Lyckades stressa upp ett helt filmteam, inklusive skådespelare, som blev lite sura. Fast problemet var inte mitt, eller det blev det ju, men det var inte jag som missat. Inspelningen hade blivit felplanerad, trots att jag från början gjort klart vad som gällde. Jag var tvungen att vara tillbaka på teatern klockan sex. Det var jag också. Vi gjorde min scen oerhört snabbt, sen in i en bil och byta om på vägen.

Nu kan jag slappna av. Inspelningen är klar för mig och premiären känns liksom avklarad i och med gårdagens genrep inför fullsatt salong.

Det är vansinne. Var kommer min fetisch för tidningar från? Har nu två morgontidningar. Och läser gärna en kvällstidning. Härligt. Problemet är bara att jag inte hinner läsa några böcker. Om det nu skulle vara ett problem? Läser man tidningar kan man till exempel läsa intressanta artiklar om debatten om huruvida man tjänar något på att läsa skönlitteratur eller inte. En debatt som var gammal redan på Platons tid.


Vet inte om någon intresserad i Stockholm läser det här, men den som kontaktar mig på något sätt i dag eller under dagen i morgon kan få två fribiljetter till föreställningen av "Burroughs" i morgon fredag 19.00. Först till kvarn...(är ju också ett jävla uttryck!)