H.O.C.K.E.Y.

Det börjar dra ihop sig. Så här i slutskedet av säsongen blir nästan jag också intresserad av hockey. Nästan, alltså. Medan jag äter hämtad thaimat och läser lite papper inför utbildningsdag i morgon sneglar jag på tv:n där Färjestad förlorar mot Linköping. Färjestad, de stora guldfavoriterna som jag började hålla på någon gång i början av 80-talet när Loob var ung, håller på att missa final. De har de inte gjort sedan 2000. Men som sagt, jag bryr mig inte. Så mycket.

Annars var det där väl en förklaring till varför jag ibland och just nu är helt slut. Det är för mycket information. Tidningar, jobbpapper, manus, dator, tv, musik, mobil, allt på en gång, hela tiden. På jobbet och hemma. För det mesta gillar jag ju det där, men ibland skulle barnlåset på datorn och tv:n behöva aktiveras.

Blir det inga fler avsnitt av den där dokusåpan? Saknar redan Göran Persson. Sen är det en annan sak att det varit bättre för honom själv om den aldrig visats. Det där har det skrivits om hur mycket som helst den senaste veckan. Istället för som budgetsanerare och statsman har han nu definitivt, på egen hand, skrivit in sig i historien som mobbare och narcissist.

Ser fram emot att det i morgon är dags för en fotbollslandskamp som betyder något igen. EM-kval, Nordirland-Sverige, TV3 20.00.