Segertåg

På Trollbäckens IP tar Nåjden sin femte raka seger och är obesegrade i årets serie. Och det är så skönt. Visst, motståndarna kanske spelar bättre och har fler chanser, men vi kämpar och kämpar och det är de som gör flest mål som vinner. Så enkelt är det. Vi gör ett, de gör inget. Vi kämpar och det räcker långt. Och jag står och de andra faller. Det är justa tacklingar, jag fick inte ens frisparkar emot mig, men i sin frustration började till och med deras ledare gnälla från linjen om att ta ut den där djäveln. Skulle inte tro det. Bara att klappa sig på bröstet och gå in ännu hårdare i nästa närkamp.

Sen haltade jag hem och åt ett rejält stycke kött med pommes på Texas Long Horn. Nu kan jag sova gott. Och kanske grämer jag mig lite över att jag inte satte spiken i kistan när jag i slutminuterna kämpade till mig ett friläge. Men väl kommen så långt var krafterna slut.