Lagom roligt

Helt okej med folk på föreställningen i fredags. Inte alls mycket publik igår. Synd. Då vågar ingen skratta eller på något annat sätt ge uttryck för vad de känner eller tycker. Och jag sitter där och sköter ljuset medan skådespelarna kämpar och jag undrar om alla bara tycker det är långt och segt och om jag är ensam om min humor. Nu är det klart inte främst en komedi det här, men pjäsen är fylld både med medveten och ofrivillig humor, samtidigt som språket kan vara väldigt gammalt och vackert. Och den gode Gotthold tillhörde en ironisk generation redan på 1700-talet.

Senaste skivinköp: Hot Chip, The Warning. Inte det gamla vanliga. Smart elektronisk musik med humoristiska inslag. Det menar de i alla fall själva. Och sådant kan vara vanskligt i musikaliska sammanhang. Inte vet jag. Det är helt okej. Kan vara nyttigt att skölja hörselgångarna från elgitarrer ibland.

Snart bär det av till replokal på Fryshuset. Rock on!