Mormor

Julafton blev sista gången jag träffade min mormor. Inatt gick hon bort. Hon verkade pigg den sista tiden och så plötsligt somnade hon in.

Nu för tiden träffade jag inte henne så ofta, så jag kan inte säga att jag kommer att sakna henne varje dag. Men mormor tillhör de som alltid funnits, som varit en naturlig del av min uppväxt, en trygghet som inte kommer tillbaka.

Att dö när man är åttiofem är inte konstigt. Men man bli påmind om livetsgång. Någon gång kommer mina föräldrar att dö och en dag kommer jag själv att bli gammal och somna in. Jag hoppas att det är så det kommer att gå till. Det finns mycket att göra tills dess.

Nu har jag inga av mina mor- eller farförädrar kvar i livet. Antar att man är vuxen då.