Det var en gång...

I dag betalade jag 45 kronor för en dosa snus. Det var mycket. Den första dosa jag någonsin köpte kostade 5 och femtio.

Dags att så här inför 35-års dagen falla in i vuxen-/gamlingsfällan och klaga över att allt har blivit så dyrt. Fast att jag i själva verket nu drar in ungefär 120 gånger så mycket mer per månad som den gången. Och då skulle en dosa kosta 660 kronor om den ökat lika mycket som inkomsten.

Fast så kan man ju inte räkna. Nej, det där var för dyrt. I fortsättningen ska jag bara handla av smugglaren på hörnet.

Kan inte minnas att jag läst någonting av Slas. Men minnet av hans berättelser och teckningar från barnprogram på 70-80-talet-någonting sitter kvar. Visserligen fanns det inte så mycket att välja på då, ville man se barnprogram var det bara att hålla till godo, men någonting måste det varit med det där.

I kväll blir det fotbollsträning i Liljeholmen. Men först fläskpannkaka i ugn.