Kunst und Kultur

Jag, en småländsk pappa, låtskrivare, skådespelare och statlig tjänsteman i Stockholm skriver om familjeliv, fin- och fulkultur, fotboll, musik och om precis vad som faller mig in.

Min bilder
Namn:
Plats: Stockholm, Hammarbysjöstad, Sweden
Björn Wilner

söndag, september 23, 2007

På tur



I fredags lyssnade jag på Torild Carlsson som sa nyttiga och tänkvärda saker om myter och möjligheter i arbetslivet. Det är aldrig för sent att ta reda på vad man ska bli när man blir stor. Man ska inte stanna och bli fastbränd.

Men det där har jag nästan glömt efter en helg på resande fot. Har varit på en plats som åtminstone känns som den mest otillgängliga plats jag någonsin besökt. Kanske beror det på att vi inte flög till den närmaste flygplatsen utan istället körde bil de sista tjugo milen. Jag vet inte?

I alla fall. I lördags morse strax efter sju bar det iväg mot Arlanda och flyg till Gardemoen, sen byte till flyg mot Bergen och därifrån en biltur på dryga tre timmar på ett norskt skämt till europaväg. Upp och ner. Mellan, över och igenom fjäll. Över och bredvid fjordar med hjälp av broar och färja.

Det hela blev till slut aningen påfrestande och vi började väl luta åt att Norge är ett ruttet land. Men väl framme i Förde fylke och efter att ha genomfört en lyckad föreställning, som var någon sorts avslutning på en krim-festival, får man ändå medge att det är ett fantastiskt och vackert landskap, som vi bara inte hade tid att njuta av. Man får väl återvända någon gång för att gå til topps.

Och även om de inte kan bygga vägar måste man ge norrmännen att de kan det där med tunnlar. Något för gänget bakom "Hallandsåsen" att titta närmare på. Flera mil av bilturen gick i tunnlar genom berg. Det går alltså. Så man behöver inte åka till månen för att få inspiration. Åk till Norge.

Direkt efter föreställningen gick jag till sängs med GW:s bok för att sen stiga upp i ottan och göra om hela resan baklänges. Tillbaka i Stockholm känner jag mig bakis, något jag inte varit på riktigt sen 1999, eller så, men det är så det känns i alla fall. Kommer hem lagom för att se Saha sätta en oförtjänt straff mot Chelsea och vinglar sen ut på Söder igen i skymningen och hittar en kebab på en av de mer anonyma delarna av Ringvägen, där såsen är rosa. Kanske inte riktigt på samma sätt som i Småland, men ändå. Sen slår jag läger i soffan med DN, Svenskan och Bladet. I morgon är det äntligen måndag?

1 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Vilket hektiskt liv, jag skulle aldrig pallat. Fast låter kul också. Och tur att du kom på att Norge är vackert!

/S.

5:44 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida