Badpojke

Watten är skiten, står det inte på ryggen av min badrock när jag tomtar runt på Centralbadet halva eftermiddagen, men något i den stilen. Har inte vågat mig dit sedan jag blev uppraggad av en gubbe för några år sedan, men detta ska i fortsättningen blifva min melodi.

Perfekt att verkligen använda söndagen till avslappning och återhämtning. Börjar i och för sig med att trampa skiten ur mig på en trappmaskin, men sen. Några långsamma längder i den tjusiga bassängen, våtbastu, torrbastu, ångbastu och som pricken över i; thaimassage. Gnida, olja, trycka, klämma, böja, sen är jag, om inte en ny, så i alla fall en något bättre människa.

Annars har jag i veckan fortsatt försöka utreda mitt hälsotillstånd. Sökte upp företagshälsovården - Previa. Det skulle jag inte ha gjort. Det är chefen som ska bestämma om jag behöver gå dit.

Annars var det väl bra. Fick rekommendation att gå stresshanteringskurs och har lämnat prover. Har sen skaffat Aleksander Perskis Ur balans. Perski är chef på Stressmottagningen. Och då inser man att det är dags att skärpa sig. Boken inleds med exempel på två unga människor som dog - av stress. Man kan alltså trilla av pinn, med städad lägenhet, väskan packad, med penna i handen och kalandern uppslagen på bordet. Herregud!

Nu klämmer jag en pizza och von Triers Direktören för det hele.