Helgen som gick

Tog det lite lugnt i helgen. Fredag kväll: Teaterjobb. Tillbaka i stan gicks det till Restaurangen. Virtanen verkade fylla år och Marit Bergman stod för skivspelandet. Min vän jag var där med hängde i baren och sjöng duett med Marit. Det blev stängningsdags. Där. Och vidare transport med gul buss som skulle föreställa taxi till Eken.

Lördag: Korpfotboll i hallen i Bromma. Stryk. Fotomässa, Nacka strand. En och annan intressant utställning, alldeles för mycket folk och en massa prylar som inte intresserade mig, så mycket. Bjudning hos mig på kvällen och liten teaterklass-reunion. Eller bjudning och bjudning. Vi handlade tillsammans några stycken och sen lagades det färsk pasta med kräftstjärtar och bär med vit choklad och glass. Jag höll låg profil.

Söndag: IKEA. Ja, behöver man säga mer. Än en gång bekräftades det. IKEA ÄR ångest. Bergman, IKEA, Kent - svensk ångest när den är som bäst.

Jag var väl mest där för att titta och för att köra bilen. Köpte bara lite småtjafs som vinglas, skedar, julstake och tandborstmugg. Och vilken tid det tog. Som en arbetsdag. Hann hem lagom för att hämta utrustningen och bege mig till Kärrtorp och bockeypremiären.

Och en sådan premiär. Knivarna, jag menar skridskorna, var slipade, armbågsskydd och bandystrumpor inhandlade. Vem hade trott att det skulle hjälpa. Som sagt, ingen seger på de två säsonger jag varit med och spelat. Plötsligt händer det! Visst, det började som vanligt. Låg under 2-0 i halvlek. Sen vänder det och vi tar dem med hjälp av taktik och fler avbytare. Vi vinner med 7-4 och undertecknad gör inte mindre än fyra - 4 - mål. Så ska en slipsten dras, som det heter i skridskosliparkretsar.