Yes, jag kunde
02.30 ringde klockan i morse, eller vad man ska kalla det. Fixade en kopp te och tog mig en lussekatt (!) och satte på tv:n. Sedan låg jag där och zappade mellan Filip & Fredrik, som fixade en alldeles utmärkt valvaka med bra ballans mellan tramsigt och viktigt, och CNN.
Att sedan klockan plötsligt blev halv sju och det bara var att kliva upp och gå till jobbet kändes aningen overkligt. I alla fall var jag, liksom alla andra (nästan), glad över att Obama blir amerikanernas 44:e president och fick även jag något fuktigt i ögat när han klev upp på den där scenen i Chicago framåt morgonkröken. Återstår att se om han lyckas leva upp till förväntingarna. Det är knappast möjligt. Dock lär det bli en lite annan ton och ett bättre samarbetsklimat i världspolitiken. Och det är ju inte så dumt. Det ska även sägas att McCains "loosertal" var snyggt ödmjukt och innbär att han kan gå vidare med hedern i behåll.
Lite dimmig i skallen, så att säga, drogs det iväg efter arbetsdagens slut för att spela slaktar-innebandy med folk från jobbet. Var uppe på vinden - också - i morse och hittade en klubba som köptes någon gång, jag vet inte när, av någon, jag vet inte vem, i sporthallen i Moheda. Det vill säga; det var ett tag sedan och den har väl i stort sett inte heller använts sedan dess. Och så sattes det igång. Fullkontakt och inga regler. Halvvägs in i matchen tryckte jag till den styvaste korken så att klubbeländet gick av och han fick linka av. Han återkom dock och det vill jag säga, det var inte jag som bjöd upp. Nu har jag inte längre någon klubba. Vill också säga att jag hittade målet ett antal gånger ur de mest snäva vinklar. - Hade du lasersikte på klubban? frågades det efteråt i duschen. Kalla mig lasermannen. Eller inte.
Medlemmarna i The Strokes fortsätter att tillsammans med andra göra fina skivor utanför The Strokes. Littlejoy är en skön sak utgiven av Rough Trade.
Det kanske man inte hade behövt. De kanske inte är så heta längre. Men i morse vid nio hängde jag på låset till ticnet och skaffade biljett till Oasis spelning i Globen den 28 januari.
Att sedan klockan plötsligt blev halv sju och det bara var att kliva upp och gå till jobbet kändes aningen overkligt. I alla fall var jag, liksom alla andra (nästan), glad över att Obama blir amerikanernas 44:e president och fick även jag något fuktigt i ögat när han klev upp på den där scenen i Chicago framåt morgonkröken. Återstår att se om han lyckas leva upp till förväntingarna. Det är knappast möjligt. Dock lär det bli en lite annan ton och ett bättre samarbetsklimat i världspolitiken. Och det är ju inte så dumt. Det ska även sägas att McCains "loosertal" var snyggt ödmjukt och innbär att han kan gå vidare med hedern i behåll.
Lite dimmig i skallen, så att säga, drogs det iväg efter arbetsdagens slut för att spela slaktar-innebandy med folk från jobbet. Var uppe på vinden - också - i morse och hittade en klubba som köptes någon gång, jag vet inte när, av någon, jag vet inte vem, i sporthallen i Moheda. Det vill säga; det var ett tag sedan och den har väl i stort sett inte heller använts sedan dess. Och så sattes det igång. Fullkontakt och inga regler. Halvvägs in i matchen tryckte jag till den styvaste korken så att klubbeländet gick av och han fick linka av. Han återkom dock och det vill jag säga, det var inte jag som bjöd upp. Nu har jag inte längre någon klubba. Vill också säga att jag hittade målet ett antal gånger ur de mest snäva vinklar. - Hade du lasersikte på klubban? frågades det efteråt i duschen. Kalla mig lasermannen. Eller inte.
Medlemmarna i The Strokes fortsätter att tillsammans med andra göra fina skivor utanför The Strokes. Littlejoy är en skön sak utgiven av Rough Trade.
Det kanske man inte hade behövt. De kanske inte är så heta längre. Men i morse vid nio hängde jag på låset till ticnet och skaffade biljett till Oasis spelning i Globen den 28 januari.
upplagd av Björn Johansson | 19:29
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida