Trettondagsafton...

...är inte bara en pjäs av Shakespeare. Missade helt att det var någon sorts afton i går. Satt hemma i min ensamhet och färdigställde en ny låt - En helig allians - om vänskap och en förebild som försvunnit. På måndag träffar jag musiker för att se vad någon annan tycker och vad det kan bli av det här.

Sen två avsnitt av Sopranos. Nu är jag på desperat jakt efter andra säsongen. Slutsåld överallt efter julhandeln. Efter det var klockan ganska mycket, men tröttheten inte så stor. Satt uppe och såg New York Rangers - Philadelphia. Av någon anledning fick Lundquist inte stå. Foppa var ganska anonym. Kim Johnsson gjorde typ årets mål. Laddade bakom eget mål, tog sats, åkte förbi alla och satte enkelt pucken bakom målvakten. I ärlighetens namn somnade jag efter två perioder.

Läge för sovmorgon. Vaknar upp till action på högsta nivå. Not. De där oredigerade direktsändningarna på SVT 24 är verkligen public service och en lovvärd insats för demokratin, men särskilt tevemässigt är det inte att se vänsterpartister göra lite oigenomtänkta inlägg och sedan gå på lunch.

Det var liksom förutbestämt att The Strokes "First Impressions of Earth" bara skulle få ett ljummet mottagande i tidningarna. Rockens hopp i början av 2000-talet som inte kan leva upp till förväntningarna. Nu är det "trist" och "flopp" och "coolt, men inte bra". Vad de än gör kan det inte vara tillräckligt bra. Visst, säg det som inte kan bli ännu bättre, men det här är jävligt bra! Inte en tvåa, inte en trea utan en fyra - minst.

Får ett tips om en skandal i tunnelbanan. När tågen kommer står det åtta vagnar på skylten över spåret. Sen kommer det bara tre. De nya vagnarna, som i stort sett är de enda som används, är mycket längre än de gamla. Total förvirring. Man rasar.