Oklart

Var de bara nervösa och lite övertända? Eller är det jag? Eller vad? Sitter uppe halva natten och ser reprisen av Filip och Fredriks Söndagsparty i brist på annat. Jag brukar ju tycka att de är riktigt kul, smarta, fyndiga och allt det där. Men nu känns det inte alls så, snarare lite pinsamt. Denna stora satsning. Och man har flugit in Jonas Gardell, varför vet man inte och Marilyn Manson sitter där och det kommer liksom inte någonstans. En och en halvtimme på tomgång. Sen gör Howlin Pelle en bedrövlig falsk version av någon gammal ballad, han som är helt fantastisk när han ylar i The Hives ska helt klart hålla sig till just det. Sen är det slut.

I morgon är det nytt program med bland andra Thorsten Flink och Kevin Bacon.

Det var ett tag sedan nu. Oklart varför, men vid teaterbesöket i Småland utfrågades undertecknad av den lokala tidningen.

Lyssna på: Bill Callahan, Sometimes I Wish We Were An Eagle. Som en indiegenerationens Leonard Cohen, något i den stilen skriver Lokko. Absolut. Jag tänker även på Robert Wyatt. Vad nu det säger. I alla fall. Det är bra. Stämningsfullt. Musik som kommer nära.